I'm not done quite yet defining my new roll and being comfortable in it.
It's been about four months now without my own business and a lot of my time has been spent planning the relocation to the US, spending January in the US, catching up in mother-child time and also some other unfinished projects.
I've kept myself busy.
Lately, though, it has become more and more clear to me that I'm going to be a housewife/SAHM for quite some time. It all depends on the VISA process, but to be realistic, at least a year, maybe two...
While my husband's career is skyrocketing, my own is a big fat questionmark right now.
And for sure, these four months have proven that whiping off the refrigerator from small cute fingerprints two times a day is not inspiring me. I leave them there feeling bad about not having an excuse anymore.
Be with my kids, yes please. Housework, no thank you.
Selling my business generated money, but the fact of not getting a paycheck with my name on every month is making me feel smaller than I want to feel.
I hope time will make my housewife self esteem grow.
Industrial country problem, I know. That alone can make me sick...
Jag är inte riktigt färdig ännu med att definiera och känna mig trygg i min nya roll.
Det har gått ungefär fyra månader nu sedan jag sålde mitt företag och mycket av min tid har gått åt till att planera USA flytten, spendera januari i USA, komma ikapp i mamma-barn tid och även andra oavslutade projekt.
Jag har hållit mig sysselsatt.
På senare tid har det dock gått upp för mig mer och mer att jag kommer att vara hemmafru ett bra tag. Allt hänger på VISA processen, men realistiskt, åtminstone ett år, kanske två...
Medan min mans karriär pekar rakt upp är min ett ända stort frågetecken just nu.
Och med all säkerhet har dessa fyra månader bevisat att torka bort små gulliga fingeravtryck på kylskåpet inte inspirerar mig. Jag lämnar dem där och mår dåligt över att inte ha någon ursäkt att göra så längre.
Vara med mina barn, ja tack. Hemarbete, nej tack.
Att sälja mitt företag genererade pengar, men det faktum att det inte kommer in ett lönekuvert med mitt namn varje månad får mig att känna mig mindre än jag vill.
Jag hoppas tiden kommer få mitt hemmafru-självförtroende att växa.
I-lands problem, jag vet, bara det kan få mig att må illa.
